Studier

Välj diagnos eller region för att sortera bland pågående studier

Rektalodlingar i nordvästra Skåne

Diagnos Prostatacancer, Infektioner.

Huvudprövare Magnus Wagenius, Urologkliniken Helsingborgs lasarett.

Sponsor/Forskningshuvudman Region Skåne.

Design Translationell studie, (prospektiv kohort/in vitro odlingsstudie).

Population/målgrupp 500 män som ska genomgå prostatabiopsi.

Primär utfallsvariabel Andel bakterier resistenta mot ciprofloxacin, trimetoprim, fosfomycin samt andel ESBL-producerande bakterier

Sammanfattning Infektioner efter prostatabiopsi ökar i Sverige och Europa. En anledning är ökad resistens mot de vanligaste profylaxen - ciprofloxacin samt trimetoprim/sulfametoxazol. I studien ska förekomsten av resistenta tarmbakterier i rektalfloran på män som genomgår prostatabiopsi i Helsingborg och Ängelholm kartläggas via rektalodling som genomförs i direkt anslutning till biopsin samt 2-3 veckor efteråt.

Länk -

Informationen uppdaterad 2017-10-02


SPCG 15

Diagnos Prostatacancer.

Huvudprövare Olof Akre, Urologkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm.

Sponsor/Forskningshuvudman Karolinska universitetssjukhuset.

Design Nordisk multicenter-RCT

Population/målgrupp 1200 män med lokalt avancerad prostatacancer som ska genomgå kurativt syftande behandling.

Primär utfallsvariabel Cancerspecifik överlevnad >10 år.

Sammanfattning Lokalt avancerad prostatacancer har traditionellt varit associerad med dålig prognos. Strålbehandling i kombination med hormonbehandling reducerar mortaliteten men stora studier som analyserar nyttan med operation saknas. Män med lokalt avancerad prostatacancer kommer att lottas till primär strålbehandling samt hormonbehandling eller radikal prostatektomi med eller utan kompletterande strålbehandling. Studien kommer att mäta överlevnad samt livskvalitet.

Länk https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02102477?term=SPCG-15&rank=1 

Informationen uppdaterad 2017-10-03


SPCG 17

Diagnos Prostatacancer.

Huvudprövare Anna Bill Axelsson, Urologkliniken Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Sponsor/Forskningshuvudman Uppsala universitet.

Design Nordisk multicenter-RCT

Population/målgrupp 2000 män med prostatacancer som ska följas med aktiv monitorering.

Primär utfallsvariabel Progressionsfri överlevnad >10 år.

Sammanfattning Män med prostatacancer av låg- eller mycket låg risk bör i normalfallet hanteras inom ramen för aktiv monitorering. Det är dock oklart hur uppföljningen ska se ut och vilka kriterier för att övergå till behandling som ska finnas för att göra den aktiva monitoreringen säker och effektiv. I SPCG 17 lottas män med cancer av låg eller mycket låg risk till den ena av två studiearmar.. I testarmen armen finns förbestämda triggers för när förnyad utredning med biopsier ska göras respektive när övergång till aktiv behandling ska ske. I kontrollarmen sker dessa bedömningar enligt praxis på respektive deltagande klinik.

Länk https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02914873 

Informationen uppdaterad 2017-10-02


Ärftlighet vid testikelcancer

Diagnos Testikelcancer

Huvudprövare Amir Sherif, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för urologi och andrologi, Umeå universitet.

Sponsor/Forskningshuvudman Umeå universitet.

Design Retrospektiv kohort.

Population/målgrupp Samtliga patienter i norra sjukvårdsregionen som diagnosticerats med testikelcancer senaste tio åren.

Primär utfallsvariabel Antal anfäder till testikelcancerpatienter vid kartläggning åtta generationer bakåt

Sammanfattning Det finns en hel del forskning som pekar på att det finns nedärvda skäl till att någon får testikelcancer. All mönster är dock inte klarlagda, och många frågetecken kvarstår. Antingen återfinns det förändringar i arvsmassan som gynnar canceruppkomst eller missgynnar reparationen av arvsmassan eller kombinationer av båda.

Det kan också finnas nedärvt ett svagare immunförsvar mot cancer, som därmed också kan vara en del av förklaringen. En del förändringar följer i flera generationer, andra kan uppstå efter så kallade mutationer och därefter nedärvas. Hur dessa mönster ser ut är ännu inte helt klarlagt. Ett sätt att angripa problemet är att utföra släktforskning för att klarlägga om det finns anfäder och anmödrar som har gett upphov, flera generationer senare, till personer idag som har utvecklat testikelcancer.

Länk http://duronorr.se/durogen/testiscancer/synopsis/ 

Informationen uppdaterad 2017-10-02